Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Planeringsbidrag 2017-2018

För 2017-2018 beviljades tre planeringsbidrag.

Concerned Fashion Markets

Contemporary fashion retail practices are often conflated with various societal interests and concerns. Today fashion retailing is not just about marketing and selling clothes and style, but also about acknowledging and handling issues like sustainability and fair production or gender and equality. In this sense contemporary retail often involves explicitly political attributes linked to various “concerns” associated with economic transactions. Fashion retail is an illustrative example of concerned markets, i.e. markets where “the economic and social writ large are intricately intertwined” (Geiger et al 2014, p. 2). The formation of concerned fashion markets signals a shift in the organization of fashion retail and in the public view of fashion retail and retail in general. These shifts have implications for industry and society and call for systematic analysis and theoretically based knowledge development. The overall aim of the proposed application is therefore to address the integration of ‘concerns’ on gender and sustainability in fashion retail and explore how this integration organize and shape fashion retail practice and subvert wider socio-material structures.

Maria Fuentes, Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet

Småskalighetens dilemma och stadens dragningskraft

Svensk och internationell detaljhandel står inför stora utmaningar under kommande år. E-handelns utveckling, förändring i städers och regioners infrastruktur och planerade tillskott av handelsytor innebär att handelns aktörer riskerar att i förekommande fall slås ut från marknaden. Samtidigt bygger vår stadsbyggandskultur på att handel medverkar till att skapa städers och platsers dragkraft. Inte sällan söker vi småskalighetens charm och mångfald. Denna tänkta studie att direkt beskriva och klargöra småskaliga verksamheters möjligheter att fortsatt utgöra en del av stadens och platsens utbud.

Avsikten är att betrakta de småskaliga verksamheternas lönsamhet men också de förväntningar som ställs på dessa enheter från fastighetsägare och stadsplanerare. I stadens presenterade visioner är aktiverandet av bottenvåningar närmast tagen för given. Handel och besöksnäring skall aktivera stråk och städer till attraktiva platser att vistas i och besöka. Samtidigt skall dessa önskemål ställas mot förutsättningarna att driva lönsam verksamhet.

Martin Öberg, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
 

BIDs – en lösning på vår tids största samhällsproblem

Det här projektet är tänkt att handla om på vilket sätt Business Improvement Districts (BIDs) skulle kunna användas som åtgärd för att skapa ordning i utsatta områden och stadsdelar, men även på vilka sätt BIDs kan skapa förutsättningar för en lokalt blomstrande handel. Ett BID är ett geografiskt område där handel, fastighetsägare och stadsdelens intressenter skapar en icke-vinstdrivande organisation, för att finansiera förbättringar i deras område genom att tillsammans avsätta medel för utveckling. BIDs ersätter inte de tjänster som en kommun erbjuder utan kompletterar dem snarare. Styrningen av BIDs sker lokalt av berörda
fastighets- och affärsägare, boende och offentligt valda. Fördelarna med BIDs anses vara dess lokala förankring och engagemang som snabbare och effektivare kan styra behoven av ett område. Påverkansmöjligheterna blir också större. Och resurser har visat sig användas mer effektivt då BIDs samverkar med offentliga myndigheter, för att t.ex. bekämpa brottslighet och segregation.

Eva Ossiansson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Sidansvarig: Malin Tengblad|Sidan uppdaterades: 2017-05-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?