De senaste åren har intresset ökat för sista milens logistik, det vill säga hur konsumenter fraktar hem sina inköp. Trots att den sista milen står för en stor andel av resursåtgången när det gäller tid, kostnader och energi i förhållande till resten av distributionskedjan har det saknats forskning på området. Resultat från en ny studie visar vilka färdsätt konsumenter väljer när de gör sina livsmedelsinköp och vilka faktorer som påverkar valet.
I en studie har forskarna Johan Hagberg och Ulrika Holmberg undersökt vilka färdsätt konsumenter väljer för att göra sina inköpsresor och vad det är som påverkar valet. Den nationella studien ingick i SOM-undersökningen och har besvarats av nästan 1700 personer.
I ett nationellt perspektiv är bilen det absolut vanligaste transportsättet, mer än 70 procent av konsumenterna använder bilen minst en gång i veckan när de gör sina livsmedelsinköp. Det näst vanligaste sättet är att konsumenter går till affären, 42 procent uppger att de promenerar till affären minst en gång i veckan. Betydligt färre väljer att cykla eller åka kollektivt, 20 procent respektive 9 procent av konsumenterna använder dessa transportsätt för att ta sig till affären minst en gång i veckan. Hemleverans utgör bara en liten del, endast 1,2 procent använder det minst en gång i veckan. Svaren i undersökningen visar även att hemleverans används som ett komplement till att handla i fysiska affärer och inte minskar antalet inköpsresor.
I studien undersökte man om det fanns ett samband mellan färdsätt och ett antal sociodemografiska faktorer som exempelvis ålder, kön, utbildning, inkomst, var man bor, hushållstyp. Det visade sig att var man bor är det som har störst påverkan på vilket färdsätt som används. Det blir extra tydligt när man jämför resultaten mellan stad och landsbygd. I större städer med mer än 500 000 invånare är det vanligast att konsumenter går till affären medan i mindre städer och på landsbygden dominerar bilen som val av färdsätt. Paradoxalt nog så erbjuds hemleverans främst i städer där det är vanligare att använda andra transportsätt än bilen för sina inköpsresor, medan det inte finns tillgängligt i samma utsträckning på platser där bilar används mer frekvent och hade kunnat göra skillnad.
Miljöengagemang är en faktor som har minimal påverkan på hur konsumenter gör sina inköpsresor. Det är lite överraskande att de konsumenter som svarat att de har högt miljöengagemang ändå väljer bil som har stor miljöpåverkan för sina inköpsresor. Varför tror ni att det är så?
- Det blir ofta för krångligt att avstå från bilen. Man känner väl till bilens problem ur miljösynpunkt, men infrastrukturen för kollektivtrafik, cykel och hemleverans är bristfällig för många som inte bor i större städer. Det gäller särskilt för barnfamiljer som skall få ihop många resor, till och från arbete, skola, fritidsaktiviteter och butiker. Vardagliga, praktiska aspekter och invanda beteenden har mycket större betydelse än attityder, säger Johan Hagberg och Ulrika Holmberg.
Inköpsresor tar mycket resurser både när det gäller tid, kostnader och miljöpåverkan. Hur kan handlare och stadsplanerare hjälpa konsumenterna att välja andra transportsätt än bil för sina inköpsresor?
- Trafikplanerare bör satsa mer på kollektivtrafik och cykelbanor även på mindre orter. Man kan anpassa till exempel hyrcyklar och kollektivtrafik så att det blir enklare att transportera dagligvaror. Butiker kan överväga egna bussar, skyddade cykelparkeringar och utöka möjligheterna att välja hemleverans. Man kan även stödja och underlätta för konsumenterna att hitta gemensamma lösningar och hjälpa varandra, säger Ulrika Holmberg och Johan Hagberg.
Läs artikeln Travel modes in grocery shopping som publicerats i International Journal of Retail & Distribution Management.
Johan Hagberg är docent i företagsekonomi och forskar om marknadsföring, detaljhandel och konsumtion. Är verksam vid Företagsekonomiska institutionen
Ulrika Holmberg är doktor i företagsekonomi och forskar om konsumtion och handel. Är verksam vid Företagsekonomiska institutionen och Centrum för konsumtionsvetenskap.