Handelns betydelse för integrationen av utrikesfödda - rapport från seminariet 18 maj

Vad säger statistiken om handelns bidrag till integration och vilka goda exempel finns på handelsföretag som bidrar till integration?

Ett 30-tal deltagare intresserade av integration och handel hade samlats för att höra Ola Bergström och Sven-Olov Daunfeldt presentera aktuella forskningsresultat på ett frukostseminarium som arrangerades gemensamt av Centre for Retailing, Handelsrådet och HUI Research.

Vad säger statistiken om handelns betydelse för integration av utlandsfödda?

Sven-Olov Daunfeldt, forskare på HUI Research, har studerat vilka företag som erbjuder en väg in på arbetsmarknaden för de grupper av arbetslösa som ofta har problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Studien har gjorts med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån och genom att studera vilka företag som ett visst år anställer utrikesfödda som var arbetslösa föregående år.Statistiken visar att detaljhandeln ligger på femte plats efter Hotell & Restaurang, Uthyrning och fastighetsservice, Transport, Vård och omsorg samt Utbildning för åren 2010-2013. Det är alltså vanligare att företag inom besöksnäringen och äldreomsorgen anställer arbetslösa invandrare av icke-västerländskt ursprung.

Vad beror då skillnaden mellan besöksnäringen och detaljhandeln på? En förklaring kan vara att invandrare skapar nätverk inom vissa branscher som underlättar anställning av utrikesfödda. Detta stöds av forskningen som visar att arbetslösa invandrare av icke-västerländskt ursprung har större sannolikhet att anställas av ett företag där det finns minst en chef som själv är invandrare från ett icke-västerländskt land.

Hållbara integrationsstrategier i detaljhandeln

Ola Bergström från Centre for Retailing, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, kunde berätta mer om vilka olika strategier som detaljhandelsföretag har för att bidra, medvetet eller omedvetet, till integration. Han har tillsammans med kollegan Vedran Omanović gjort fallstudier på tre olika detaljhandelsföretag för att skapa en djupare förståelse och kunskap för företagens integrationsarbete. Stormarknaden, Varuhuset och Livsmedelsbutiken kallas företagen som är anonyma.

• Stormarknaden har ett lokalt kundupptagningsområde och blandad kundsammansättning. Av de 120 anställda har 40% utländsk bakgrund. Man arbetar med lärlingsprogram som har målgruppen långtidsarbetslösa med utländsk bakgrund i kommunen. Får inkomststöd från arbetsförmedlingen eller kommunen under lärlingsperioden som är tre till sex månader.
• Varuhuset har ett nationellt kundupptagningsområde och låg andel kunder med utländsk bakgrund. Av de ca 1700 anställda har 15% utländsk bakgrund. I varuhuset står kunden i centrum - man tittar på sin kundsammansättning och anställer utifrån det.
• Livsmedelsbutiken har ett regionalt kundupptagningsområde och hög andel kunder med utländsk bakgrund. Av de ca 50 anställda har 95% utländsk bakgrund. I livsmedelsbutiken är integration affärsidén. Man fungerar som ett komplement till den svenska dagligvarubutiken - här finns varor och medarbetare från världens alla hörn.

Forskarna har identifierat tre olika integrationsstrategier som är mer eller mindre medvetna och planerade: Samhällsorientering dvs bidra till att lösa samhällets problem; Kundorientering dvs att återspegla kundernas sammansättning samt Individorientering med integration som en del av affärsidén. Företagen skiljer sig åt genom hur de integrerar utlandsfödda, i vilken utsträckning de anpassar arbetsvillkor och kompetenskrav för de som integreras och hur integrationsarbetet hänger ihop med företagets HR-strategi och företagets generella affärsstrategi.

Projektet har finansierats av Handelsrådet och under 2017 kommer en rapport från projektet.